Seriestrippen

Med det här seriestrippen ville jag reflektera över en citat av Winston Churchill.
''Framgång är förmågan att kunna gå från misslyckande till misslyckande utan att förlora entusiasmen'', Nothingham (2010) . Det som citaten  talar om enligt mig är att oavsett hur svårt något kan vara  man  ska inte tappa  motivationen och engagemang i sitt lärande eftersom förre eller senare  man kommer nå sin framgång. Citaten fick mig att tänka på att som lärare hoppas jag att kunna engagera mina elever till att inte förlora entusiasmen samt  kunna  bygga upp  självkänsla hos dem så att  de inte ger upp när något är svårt  . Oftast tenderar barn  att vara rädda för utmaningar  men  det behöver inte vara  så om man har en lärare som påminner eleverna att  inte förlora sina entusiasmen.

Nottingham, J.(2010). Utmanande undervisning i klassrummet. Stockholm: Natur&Kultur

Statiskt respektive dynamiskt tänkesätt

Statiskt respektive dynamiskt tänkesätt

Nottingham(2010) skriver om Carol Dwecks tänkesätt teori ’’statiskt respektive dynamiskt tänkesätt’’. Enligt Carol Dwecks tänkesätt teori, en central faktor som påverkar elevernas ansträngning är hur de uppfattar intelligens. I Carol Dwecks forskningen visade sig att vi har en del uppfattning om vad intelligens, förmåga och personlighet betyder för oss.  Carol Dweck säger i sin forskning att hälften av oss har en så kallad statisk uppfattning och den andra hälften har en dynamisk uppfattning om intelligens. Statiskt tänkesätt innebär att vi tror på att vår succés bestäms av medfödd förmåga och begåvning och därmed behöver vi inte anstränga oss mycket eftersom vi kommer att lyckas ändå.  Dynamiskt tänkesätt däremot innebär att vi tror på att ansträngning, flit och bra studieteknik är nyckel för att nå framgång(Nottingham, 2010).Carol Dweck har påpekat i sin tänkesätt teorin att våra engagemang och framgång i lärande influeras i stor utsträckning av vilket tankesätt vi har.

 Efter att ha läst om Carol Dwecks tänksätt teori har jag kommit att fundera över vad och hur man som lärare kan göra för att positivt påverka barns lärande och utveckling utifrån Carol Dwecks tänkesätt teori. När jag först jämför dynamisk tänksättet med statistisk tänksättet kan jag tycka att människor behöver både tänkesätten, till exempel en elev kan vara duktig på matte och uppfattar sin förmåga i matematik som något medfödd men samma elev har kanske inte samma uppfattning om sin förmåga i historia och behöver därför anstränga sig för att klara ämnet. I den här situationen kan elev behöva en dynamisk och statiskt tänkesätt för att klara de två ämnen. Av den anledning kan jag därför tro att det som lärare kan göra för att positivt påverka barns lärande och utveckling utifrån tänkesätt teori är att erbjuda elever engagerade undervisningar och uppmärksamma hur eleverna arbetar sig fram.  Jag tvivlar på att framgång i skolan handlar om att man är antingen begåvad eller så ska man anstränga sig.  jag tror att man behöver en kombination av statiskt och dynamiskt tänkesätt för att uppnå framgång i skolan.

Hur tänker ni kring statiskt respektive dynamisk tänkesätt? Vad anser ni om kombinationen av de två tänkesätten?

Nottingham, J.(2010). Utmanande undervisning i klassrummet. Stockholm: Natur&Kultur

               Att uppmuntra och motivera elever

Inlägget handlar om att uppmuntra och motivera elever för att försöka göra sitt bästa i skolan så att de inte ger upp när de tycker att det är svårt eller jobbigt i skolan.

Jag tror att när elever upplever svårigheter inom till exempel något ämne, kan de lätt ge upp utan att försöka. Och det som händer när man som lärare inte motiverar eller uppmuntrar dem att försöka, så börjar eleverna så småningom ogilla ämnet och vill helst undvika det istället för att anstränga sig för att bli bättre. Jag tror att ett sätt att uppmuntra och motivera en elev som upplever svårigheter inom ett ämne i skolan är att arbeta tillsammans med andra i klassen för att få hjälp och stöd vilket gör att  hen ska inte känna sig ensam om svårigheter. En lärare kan till exempel börja sin undervisning med uppmuntrande och motiverande ord till alla eleverna och sedan, efter genomgången kan lärare ge dem tiden att arbeta med uppgifterna tillsammans och titta noga vilken resultat detta leder till.  Det som jag tror är bra när elever arbetar tillsammans att de kan känna sig mer motiverade att anstränga sig och upplever inte lika mycket negativa känslor och besvikelse.

                            Fundering : Hur yttrar sig jämställdhet på en skolgård?

Hedin(2006)  skriver om jämställdhet som en del av skolans värdegrund. Hon talar om jämställdhet, det vill säga om pojkar och flickor, män och kvinnor. Det hon poängterar i sin text är att individer ska värderas efter sina personliga egenskaper istället för ett kön. Hon betonar att vi är alla människor men att i våra samhälle och kultur vi blir ofta olika behandlad på grund av vårt kön.  ’’Män och kvinnor bemöts av olika förväntningar och rena regler’’(Hedin 2006,s.7). Det vill säga regler och förväntningar som bygger på vad som är passande för ett manligt kön eller för ett kvinnligt kön.  Enligt Hedin(2006)  jämställdhet i förskola och skolan ska inte bygga på att ändra människors personlighet, istället ska det handla om att utveckla barns och ungdomars förmåga att utföra handlingar, det vill säga att skapa flera valmöjligheter för dem.   Det som är mål med jämställdhet i förskola och skola är att barn och ungdomar ska få möjligheter att utveckla alla sina sidor och egenskaper(Hedin, 2006).  

Efter att ha läst Hedins bok, tog jag en tid och reflekterade djupt över hur jämställdhet egentligen yttrar sig på en skolgård? Hur olika uppfattningar om vad som är kvinnligt eller manligt påverkar barns lärande och utveckling i skolan? Andra funderingar som man kan undra över är hur hela utbildningssystem arbetar fram för att  upplysa  jämställdhet  som en pedagogisk fråga ?  och sist  men inte minst om  hur lärare kan arbetar fram  för att bryta könsmönster i förskola och skolan.

Vad säger ni?

Hedin, M. (2006). Jämställdheten del av skolans värdegrund. 1 uppl. Stockholm: Liber

                                   Seriestripp-mitt rum

Ibland kan andra ha åsikter om dig, om du inte gör precis som andra väntar sig att du ska göra som tjej eller kille. Om till exempel en kille har tjejiga kläder, eller om en tjej klär sig som killar brukar göra. Egentligen borde alla ska få se ut som de vill och göra vad de vill oavsett vad andra tänker om det.

Vad som anses manligt och kvinnligt ändras hela tiden. Killar som växte upp i Europa på 1700-talet, fick lära sig att det var manligt att gråta. Hundra år senare tyckte man att det var ett typiskt kvinnligt beteende men eftersom det som anses typiskt manligt och kvinnligt kan vara så olika, går det inte att säga att något är ”naturligt” för tjejer och killar. Personer har olika könsorgan, men det har inget att göra med vilken färg man har på kläderna eller vad man är bra på och gillar att göra.

Det kan vara bra och roligt att själv fundera på om ni tycker att det finns problem med könsrollerna. I vilka situationer kan de hindra dig? Kan du göra något själv för att ändra på det? Eller är reglerna något du inte bryr dig om?

Morgan Alling ; Kriget är slut

kriget är slut

Boken som är en skildring av den svenska skådespelare Morgan Alling handlar om en pojke som har haft en otrolig tuff barndom men trots all svårigheter lyckas han otroligt bra med sitt liv och överlever det värsta som ett barn kan vara med om.  Hans barndoms omgivning består av alkohol, misshandel, polisingripande och frånvaron av kärleksfulla och uppmärksamma föräldrar.  Fram till fyra års ålder bodde pojken tillsammans med sin alkohol-beroende mor tills han skiljs från henne och hamnar på barnhem och sedan till många andra fosterfamiljer.  Hos en fosterfamilj får Morgan en fosterpappa som brydde sig om honom och som vågade utmana och ställa krav på Morgans handlingar. Det leder till att Morgan hittar mening med sitt liv och övervinner det värsta som han har varit med om under sin uppväxt.

Efter att ha läst boken tänker man på en rad olika frågor om hur hemskt liknande miljö och omgivningar som Morgan växte upp i påverkar barn.  Man tänker också på vad man som lärare skulle kunna göra för att upptäcka och hjälpa till om ett barn lever i sådant missförhållande?   Jag tror att man som lärare ska förutom att undervisa barnen i skolan, hen ska också vara uppmärksamt och kärleksfullt gentemot alla barn i skolan. Hwang & Nilsson(2011) skriver om Maskrosbarn vilket vill säga barn som är stresståliga och klarar att ta sig ur jobbiga livssituationer som utmärks av missförhållanden såsom fattigdom, missbruk i familjen och misshandel.  Författarna påpekar att sådana barn tenderar att klara nästan alla svårigheter i livet både fysisk och psykisk. Enligt Hwang & Nilsson (2011.s.292), det finns olika teorier om vad som håller dessa maskrosbarn så stark att de överlever de olika stressituationerna i livet. Det är dels för att dessa maskrosbarn har en positiv självuppfattning, de är villiga att samarbeta, är begåvade, utåtriktad och har drömmar. Annan av de många andra teorierna om maskrosbarn är att, dessa barn har skapat en bra relation till någon vuxen, det kan vara en granne, en lärare eller en släkting.

För att kort bygga på det Hwang & Nilsson (2011) har skrivit, jag tror att som en lärare det är viktigt att skapa en bra relation med sina elever, att vara kärleksfull och vara uppmärksam hos alla barn i skolan som mycket som man kan.  Och viktigaste av allt ska man som lärare försöka vara det bästa mentor och förebild för barn för att dessa egenskaper hos lärare skapar en sort trygghet hos barn och kan ge maskrosbarn som Morgan ett hop.  så tänker jag, Vad tycker ni? ?  Jag tror att när en lärare har en bra relation med sina elever, kanske man kan uppmärksamma om ett barn i klassen lever under sådana omständigheter som Morgan levde i. men kanske döljer det för att han eller hon är rädd för vad som kan hända om han berättar för lärare.

Morgan,A. (2011). Kriget är slut.  Månpocket

Hwang,P. & Nilsson, B. ( 2011). Utvecklingspsykologi.3.uppl. Natur & Kultur akademisk